Idag åkte vi ut till väla en runda. Jag varnande Ella innan vi gick in att om hon håller på och springer ifrån mig så åker vi hem igen. Allt gick jättebra, hon höll sig i närheten i alla affärer.
Sen skulle Maja ha mat i ett sånt amningsrum. Efter det gick det jäkligt fort. Ella går först ut ur rummet och direkt efter kommer jag och bökar mig ut med vagnen. Ella är puts väck. Tittar åt höger, tittar åt vänster..hon syns inte till. Ropar på henne och tittar bland toaletterna ifall hon fått för sig att gömma sig. Ingen där. .en städare säger till mig att hon gick ut i gången. Börjar fan få lite panik och ögonen vattnas, var fan e ungen. Frågar desperat en tjej om hon sett henne och då ser jag denna lilla unge lunka fram. Då har hon sprungit ner i gången sen vikt av runt en hörna. Helt omöjligt att se henne! Jag blev så arg samtidigt som jag blev så lycklig av att se henne. Hur får jag henne att förstå att hon inte får springa iväg? Att världen är ett jävligt hemskt ställe där det tyvärr finns dumma människor. Att det inte är så roligt för henne om vi blir av med varandra ? Jag blir galen på att hon är så orädd!!
Som straff fick hon inte den glassen jag lovat..och ut gick vi från väla som jag sagt, jag med raska steg och hon bölandes efter skrikande " jaaag vill haaaa glaaaass".
Förhoppningsvis lärde hon sig något, men tyvärr tror jag inte det. Nästa gång vi är nånstans kommer vi ha samma jäkla diskussion.
